• 1 yttre ytprotein a (OspA) av Lyme-sjukdomen spirochete-bakterien
• 2 ingrepp med CNS
• 3 struktur
• 4 3D-strukturer
• 5 Referenser

yttre ytprotein a (OspA) i Lyme sjukdom spirochete bakterie

(yttre ytprotein a) är ett rikligt lipoprotein av orsaksmedlet för Lyme-sjukdomen, Borrelia burgdorferi spirochete. Dess syfte är att stimulera produktionen av specifika antikroppar mot B. burgdorferi och används som en vaccination mot borrelia, sjukdomen bärs av fästingar (DrugBank 2012).

Intervention med CNS

Ospaär ett borrelialt protein som koloniserar inom den sändande fästvärden midgut. Lyme-sjukdomen är en progressiv infektion som härrör från inokulering av spirochete B. burgdorferi i huden genom en utfodringsfästning, vanligtvis arter Ixodes (Crystal Structure 2012). Om den lämnas obehandlad, det kan utvecklas i många steg som börjar från mindre symtom som utslag, vanligen ses som en tjur-ögon utslag och sedan utvecklas till allvarliga, livslånga funktionshinder. En av de autoimmuna processerna som utlöser ett inflammatoriskt svar uppstår från uthålligheten hos borrelia i värden. Det är känt att orsaka demyeliniserande sjukdomar i centrala nervsystemet (CNS). När borrelia är i CNS, regleras OspA för vidhäftning till området (Durovska 2011). Initialt regleras OspA ned vid infektion av värden men det regleras upp igen i de olika omgivningarna hos värden för Cerebral spinalvätska (CSF). Det är svårt för vårt immunsystem att attackera borrelia eftersom det finns en inaktivering av effektormekanismerna och också på grund av borrelia gömmer sig i mindre tillgängliga fack i vår kropp (Rupprecht 2008). Den huvudsakliga skyddsmekanismen är blockeringen av borrelia-överföring från tick till värd av anti OspA-antikroppar (De Silva 1996). Ytterligare studier måste dock göras för att förbättra de ospa-baserade vaccinerna.

struktur

här skapades en 3D-design för att skildra dess strukturer. OspA består av en långvarig vikning med 21 antiparallella beta-ark och en enda alfa-helix. De är anordnade för att bilda N-terminal, central ark och C –terminal fat domäner OspA har många funktioner, inklusive en unik vikningsmönster som innefattar alternerande laddningsmatriser i antiparallell Bisexuell-ark, en potentiell ligand bindningsstället, en konserverad yta överlappar epitop av Fab, och en distinkt variabel motiv. Det antyder att proteinet har en konserverad funktion, eventuellt fungerar som en receptor eller signalgivare (Crystal Structure 2012). Även om OspA normalt har en lipiderad N-terminal cystein för att tillhandahålla ett membranankare (Brandt 1990), är en rekombinant olipiderad form löslig i vattenlösning och känns fortfarande igen av antikroppar från Lyme-sjukdomspatienter (Dunn 1990). Det identifierades att tre slingor av anslutande beta-strängar är de primära bindningsställena.

färgad röd på 3D-strukturen, består av rester 203 till 220. En naturlig variation som finns på färgad gul, av den första slingan är emellertid en signifikant begränsande faktor i antikroppsbindningen. , färgad lila, består av rester 224 till 233. Och färgad blå, består av rester 246 till 257. Resten av beta-arken var färgad cyan eftersom de inte spelade någon betydande roll i OspA. Denna prototyp antyder vikten av de tre specifika slingorna och deras syfte att binda.

3D-strukturer

se yttre ytprotein

Brandt M E, Riley B S, Radolf J D, Norgard M V (1990) infekterar Immun58:983-991

”kristallstruktur av Lyme-Sjukdomsantigen yttre ytprotein a komplex med en L-Fab.” Crystal Structure of Lyme Disease Antigen Outer Surface Protein A Complexed With an L-Fab. Web. 20 Apr. 2012. <http://www.pnas.org/content/94/8/3584.full>.

de Silva A M, Telford S R III, Brunet L R, Barthold S W, Fikrig (1996) J Exp Med 183:271–275

”DrugBank: OspA Lipoprotein (DB00045).” DrugBank. Web. 20 Apr. 2012. <http://www.drugbank.ca/drugs/DB00045>.

Dunn J J, Lade B N, Barbour A G(1990) Protein Expression Purif 1:159–168

Durovska,J,S Bazovska, et al. ”infection with B.burgdorferi s.l., and the CNS demyelinating disease. En fallrapport.”PubMed. 32.4(2011):411-414. 20 Apr.2012. <pubmed.gov>.

Rupprecht, Tobias A. ” patogenesen av Lyme neuroborrelios: från infektion till Inflammation.”MOL MED. (2008): 205-212.